måndag 15 juli 2013

Slut på semestern. Slut på lättjan.

I dag började min man arbeta igen efter tre veckors semester. Jag bestämde mig för att det var ett tecken på att även jag skulle ta mig i kragen och komma i gång igen. 2013 skulle ju bli året då jag skrev min roman. Året är inte slut än så hoppet är ju inte helt ute, men det börjar kännas lite som om jag misslyckats igen.

Började dagen med att rabbla mitt nya mantra: 11-15. 11-15. 11-15. Det var Kim M. Kimselius som skrev på sin Facebooksida Att skriva med glädje att man skulle sätta av skrivtid och inspirerad av det bestämde jag mig för att 11.00 till 15.00 så ska jag skriva. Det är min arbetstid.

Och chockerande nog ... det har jag gjort i dag! Livet är fortfarande svart och jobbigt periodvis, men hade jag haft "ett riktigt jobb" så hade jag ju fått lov att arbeta i alla fall.

Först skrev jag klar en novell som jag ska skicka in till Hemmets Veckotidnings novelltävling. Den har i praktiken legat färdigskriven länge, men behövde den sista finputsningen. Nu är den gjord, maken ska få läsa igenom den och jag räknar med att skicka in den senare i veckan.

Efter det har jag jobbat vidare på TSHTF - romanen som är i desperat behov av ett bättre namn. Det är spännande att jobba på denna bok. Jag har några kapitel till i huvudet, men jag vet inte alls var den här boken kommer att ta vägen. Den är inte alls så välplanerad som den kanske borde vara, men det är en spännande historia där som inte vill släppa taget om mig riktigt. Kanske när allt är skrivet så ser jag att det bara var skräp, men då har jag ju i alla fall skrivit.

11-15 gott folk. Kom ihåg det!

2 kommentarer:

  1. Hoppas att anledningen till att du inte bloggat på länge är att du är uppslukad av skrivandet! Ge inte upp. Själv tänkte jag (som är jämngammal med dig och också hade tänkt att i år skulle bli året min roman blev skriven) för första gången försöka mig på det där med http://nanowrimo.org/. Helt enkelt tvinga mig till att skriva en himla massa varje dag.

    SvaraRadera
  2. Tyvärr är det inte så. Jag har inte skrivit mycket. Livet kom emellan igen. Hoppas det går bättre för dig :)

    SvaraRadera